Förord Analysblad för läs- och skrivsvårigheter.

 

 

Läs- och skrivsvårigheter förekommer i ett otal varianter och svårighetsgrader. Orsaken med stort O tvistar alltjämt vetenskapen om - intensiv forskning pågår för närvarande världen över, vars resultat idag med datateknikens hjälp snabbt når en bred spridning - men inte sällan hittar man en kombination av flera variabler som inverkar på läs- och skrivförmågan.

Av största vikt är därför att en mycket noggrann och förutsättningslös analys görs av varje enskild individ.

En noggrann fonemanalys bör alltid vara första steget i en utredning av läs- och skrivsvårigheter (t.ex.Magnusson-Naucler: Bedömning av språklig medvetenhet eller UMESOL (Lundberg et al.)). Alltför ofta har jag under mitt mångåriga arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter stött på problemet att pedagogerna trott eller utgått ifrån att åtmintone samtliga bokstavsljud (fonem) varit korrekt inlärda, vilket ej varit med verkligheten överensstämmande. De har bara lärt sig vad bokstäverna heter, inte läsljuden. BE I ÄLL blir inte bil med den lästekniken! Att kontrollera att individen kan samtliga bokstavsljud är därför det mest elementära i en utredning av läs- och skrivsvårigheter.

Holländsk läsforskning (Bakker och Kappers) delar in lässvårigheter i två huvudtyper, L- och P-typ, där L-typ i korthet karakteriseras som en snabb läsare som gissar friskt och i stort sett inte förstår särskilt mycket av textens innehåll därför att man oftast gissar fel. P-typ har svårt att ljuda ihop, läser därför mycket sakta och får dåligt sammanhang i texten. Genom träning av vänster respektive höger hemisfär har man nått överraskande goda resultat. Det är ju självklart nödvändigt att även särskilja om man gissar för att man inte ser vad som står på grund av ovanstående, på grund av varierande brister i synförmågan eller på grund av att man inte vet vad läsljuden heter - eftersom åtgärdsprogrammen blir helt olika - beroende på grundorsak.

Att göra ett allsidigt begåvningstest (WISC) är bra ur många synvinklar. Dels visar nyare forskning att individer med läs- och skrivsvårigheter ofta är väl- eller överbegåvade (vilket omgivningen ibland har mycket svårt att tro på !), dels kan man utesluta att en generellt lägre begåvningsnivå är orsaken till svårigheterna, dels kan eftersatta områden tränas upp.

Ljud som man inte hör är naturligtvis svåra att läsa eller skriva. Audiometerundersökning med datagrafik är enligt min uppfattning en nödvändig del av en fullständig läs- och skrivdiagnos.

SOL och andra ord är inte lätta att läsa om ordbilderna ser ut så här: . Att först behöva tolka isär läsljuden och sedan läsa ihop tar ju mycket tid. Flera syndefekter är idag möjliga att korrigera och kan bara upptäckas med en mycket noggrann, allsidig undersökning. Genom att komplettera med en LäsProFil-undersökning kan man grafiskt avläsa ögonrörelserna vid läsning. (Tidigare benämnd Visagraph).

Det är oerhört dyrt att INTE göra en fullständig analys av läs- och skrivsvårigheter! Ingenting bör prioriteras högre än att varje individ får möjlighet att behärska det skrivna ordet! Denna förmåga är ju också grunden till delaktighet i samhället.

Förutom allt mänskligt lidande så kostar utslagning från arbetslivet svindlande summor tillika med onödig belastning på sjukvården, främst psykiatrin. Utredningen skall dessutom göras så tidigt som möjligt eftersom adekvat träning alltid ger god effekt. Hundratals miljoner har dock redan slösats bort genom bristfälliga - men ändå dyrbara - utredningar och tusentals elever har påtvingats dyra specialundervisningstimmar till ringa nytta, eftersom man ej till fullo kartlagt orsakerna och träningsprogrammen därför varit felaktiga eller ofullständiga.

Det går idag alldeles utmärkt att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom tidig diagnostik och adekvat träning redan i förskoleåldern. Självklart skall resurserna till läs- och skrivsvårigheter i framtiden främst styras till förskolan, eftersom det är genom denna åtgärd de stora samhällsvinsterna kan göras, främst genom minskat mänskligt lidande, men även krasst räknat i pengar.


© Irja Streiffert leg. psykolog